Jag var lyckligt lottad och fick hela tre stycken syskon, två yngre och en äldre. Och vi är förstås alla fyra flickor, precis som alla andra barn också är i vår släkt.
 |
Cecilia är 6 år yngre än mig, men till sättet och iallafall till humorn kanske ändå den som är mest lik mig. Cecilia har världens snyggaste långa hår, super fint leende och är annars också väldigt vacker på alla sätt.
Adelina är 5 år yngre än mig och är jätte duktig på allt såntdär som jag alltid har varit urussel på och avskytt allra mest, som t.ex. matematik och fysik. Hon är verkligen super smart och förvånar mig dagligen (och säkert även alla andra också, inklusive sig själv) med all den information som hon kan och med alla de där konstigheterna som hon förstår. Dessutom är hon sådär äckligt bra på att rita att man nästan bara blir arg på hene.
Mette, eller Monette, är 9 år äldre än mig och fastän vi inte ses alltför ofta, eller lika ofta som man förstås skulle vilja, så har vi ändå alltid jätte roligt tillsammans de gånger vi ses. Hon är jätte vacker både utanpå som innuti, verkligen en av de snällaste människor jag vet och precis en sådan person som man vill ha som storesyster. Någon som alltid finns där trots det långa avståndet och någon som nästan är lite för snäll ibland också.
Även om de ofta flyger lite fula ord hit och dit då vi är i närheten av varandra, jag ibland funderar över vem av oss som måste vara adopterad, eller tillochmed tycker att jag ibland får ta lite extra mycke crap bara för att jag är äldst av oss 3 som alltid bott här hemma, så tycker jag väldigt mycke om dem alla och skulle aldrig klara mig utan någon av dem. De har alla sin alldeles speciella plats i ens liv och de lär mig varje dag att vara lite mänskligare och att älska lite mer. Super att ni är just mina syskon. |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar