already monday

Jag känner mig alldeles kaputtofinitoslut både i kropp och själ just nu och då är det bara måndagkväll ännu.

Men förövrigt så är allt ganska härligt för tillfället. Jag hörde att mitt favorit café här i stan har öppnat sin uteservering idag, imorgon har jag planerat in en myskväll med min bästis, på lördag blir det mega bailut då jag är bjuden på 50-års kalas (är två tjejer som båda fyllde 25), nästa vecka åker vi till Stockholm, veckan efter det åker vi till Lettland på vår efterlängtade partycruise och veckan därpå får jag finbesök hemifrån (inklusive mina vita converse som jag saknar så himla mycke just nu..). Så ni behöver ju åtminstone inte vara oroliga över att jag har det tråkigt här. För något sånt har jag ju inte tid med. Men annat är det ju förstås med tjejen som jag bor tillsammans med som endast har 1,45 h skola i veckan enda fram till slutet av maj. Stackarn. Ni skulle bara se hur hon lider här hemma (Bokstavligen!).

Förövrigt förövrigt, så saknar jag massvis min fina cykel. Speciellt idag när det har varit så himla fint vårväder där ute och man gärna bara hade cyklat omkring hela dagen. Om jag bara hade den här, så vore nog livet nästan lite för bra för att vara sant.