28022011

idag känns det tungt, så himla tungt. Men det borde man väl ha räknat ut redan när man står och köar till en klubb där allt som man dricker under kvällen ingår i inträdespriset. Redan då borde man förstå att det kommer att bli kämpigt, inte bara en dag efteråt, utan åtminstone två, om inte tillochmed flera.

köpenhamn

så vår Köpenhamn-helg var alldeles underbar. Vi pratade tillochmed om att vi allihop borde åka på utbyte till Köpenhamn nästa år (synd bara att man borde vara färdigstuderad då redan, hehe), för staden är ju verkligen jätte fin och människorna där är helt oerhört snälla (och söta). Vi hade det så himla roligt att det knappt ens är sant och ingen av oss ville överhuvudtaget komma hem till Sverige igen. Men efter bara två timmar sömn och en lång bilresa, så är det faktiskt ändå ganska skönt att få vara hemma igen. Men jag vill definitivt åka tillbaka inom kort. Kanske när det är lite varmare väder och iallafall några plus grader där ute.

På vägen dit åkte vi över Öresundsbron och på vägen hem tog vi färjan (så går det om man har noll lokalsinne och ändå hamnar vara kartläsare och därmed bara måste tro blint på en dum navigator... haha. Blev iallafall många extra äventyr bara på grund av den, men det är väl också det som egentligen är charmen med roadtrippar)

Men jag tänkte att jag skulle låta bilderna tala för sig själv, så här kommer nu ett bildregn från den absolut bästa helgen hittills 2011. Enjoy!

Absolutely löveli helg.

nu är det packat och klart

eller inte bokstavligen, packningen återstår ännu, men nu har vi iallafall hyrt två väldigt snygga och nya bilar och imorgon klockan sju på morgonen bär det av på roadtrip mot Danmark och Köpenhamn tillsammans med sju andra härliga tjejer och killar. Galet. Jag får berätta mer bara vi hittar dit och förhoppningsvis även hem på söndagkväll.

Ps. Även om jag inte var tillräckligt frisk för att spela fotboll med de andra idag, så drog jag ändå en liten egen show med bollen alltid vid paus, och det är alltid lika roligt när killar bli förvånade över att även flickor kan lira boll. Förstås. Varför skulle vi inte det. Jag vet ju redan jätte många duktiga fotbollstjejer.  

min dag i ett nötskal

knip i magen. åt en banan. dubbel knip. åt lite blåbärsplättar. ännu mera knip. tog fram some glass. allt för mycke knip. drack cocis. smäääärta. jag ger upp.

tur så är jag ändå väldigt lättroad, så förutom besök av världens mest omtänksammaste killar och många fina meddelanden, så var det här absolut dagens höjdpunkt. Disneyfanatiker som man är. Ni måste kolla hela klippet eller inte kolla alls. Det e hölööriös.

Ps. Imorgon kommer jag att vara frisk igen, så då lovar jag att uppdatera med någonting lite positivare igen.

bandy

idag var vi och kolla på en bandymatch i ishallen. Trollhättans lag som mötte Jönköping och det här var faktiskt första gången som jag såg det här spelet i verkligheten (och kommande idrottsinstruktör... borde ju skämmas), men det var faktiskt ändå riktigt fartfyllt och roligt. Förutom att hemmalaget låg under med 1-6 i halvlek då vi var tvugna att lämna matchen på grund av att jag förstås fick världens värsta magkrampsanfall (vad annars.. och för att det var så fruktansvärt kallt även med mössa, vantar, tre par byxor, tre tröjor och två rockar, hehe). Jehuu.

Det känns verkligen som om min kropp gått i anfall mot mig den senaste tiden och det mest skrämmande biten är ju att jag inte alls vet varför. Har absolut inte en blekblå aning heller. Annat än att jag aldrig någonsin vill känna någonting liknande igen. Var ju helt säker på att det här var världens undergång, att det härmed var slut på allt det roliga... Men tacka vet jag ändå härliga vänner, många askar burana och att ligga i fosterställning en stund och bara vänta på att ett mirakel skall befria dig ifrån smärtan. Well, miraklet var absolut mina vänner den här gången och att kärlek tydligen även kan bota magbesvär. Hurray. Det här firar vi med att ta ledigt resten av veckan.

Mina fina vänner, jag och lite varm glögg i halvlek, sen var det bara fort hem och gråta

 

roadtrip

om allt går bra (det vill säga att flunssan lättar, pengarna räcker till, killarna lyckades boka bilarna trots sin härliga engelska och att vi framförallt hittar fram) så kommer ju kanske även jag att befinna mig här i helgen:


Jehuu isåfall (även om det förtås kanske inte är precis så häär häärligt där just nu, men iallafall)

världssämst

jag måste ju helt klart bara vara världssämst på att förklara vad en finlandssvensk är. Eller jag tror alltid att jag för en gångs skull har kommit på en riktigt bra förklaring och att alla hänger med (att alla är på tåget så att säga), tills någon sen plötsligt frågar:

-Okej, så du hejar på Sverige i hockey då?

Ja, kanske. Eller. Nej. Vadå. Det beror väl lite på (jag hejar alltid på dem som vinner). Men va har det riktigt med saken och göra. Och var var det som det egentligen gick så fel?

lägenheten

jag kom på att jag ju inte har hunnit visa er några bilder på hur vi bor här, förlåt. Men jag kan ändå berätta så mycke att vi verkligen har det stort och fint här i vår lägenhet med tanke på allt.

här är iallafall en bild från vårt vardagsrum/dansgolv/whateveryouwantroom en kväll då vi spelade kort innan vi sedan gick på inflyttningsfest en trappa upp :)

Skall absolut visa flera bara jag känner mig lite piggare igen :)

finbesök

idag hade jag min två favoritkillar här på besök. De ville ha den senaste informationen om biluthyrningen+ se hur krassle mådde.

Plötsligt kör min skärmsläckare på datorn igång och det kommer upp en bild på mig från två somrar sen då jag hade riktigt ljust hår

då frågar italienaren förundrande (på sin härligt knaggliga engelska): Who is that?
Jag: It is me
Italienaren: Mii mii?
Jag: Yes, me
Italienaren: INCREDIBLE! Totally diffrent person!!!!

efter det kommer det upp en bild på mina två snygga blonda vänner

Italienaren: Who?
Jag: My bestfriends, a lot of them are blondes
Italienaren: I wanna go to Finland nooooooow!!!!

Vad är det riktigt med italienaren och blonda tjejer? Hehe

En gång i tiden så såg man ju inte ut som en goth iallafall :)

så lördagen blev ju inte riktigt som tänkt

jag hann få på mig min roliga outfit, jag hann enda fram till förfesten, jag han öppna min vinflaska och iallafall känna doften av den, jag hann leka några rolika partylekar, jag hann lyssna på både spansk och tysk karnevalmusik.... Men sen... Å. Sen slog ju värsta migränanfallet in från ingenstans och det var bara att ge sig med detsamma. Man blir nog fakiskt god tvåa mot ett anfall som det där, fast hur man än försökte att sträta emot, så det var bara att erkänna att man hade förlorat den här gången och snopet vandra hem. Jag som så gärna hade velat gå på maskerad! Men vad gör man. Det är väl bara att se framemot nästa fest istället, som någon så fint la det fram.

Två dagar senare mår jag riktigt bra. Känner mig nog ännu lite snuvig och hängig, men jämfört med huvudvärken som jag hade på lördag, så är det här ju absolut ingenting extra alls. Ingenting som lite serier, vila och god mat inte kunde bota. Hoppas jag iallafall. För imorgon börjar min andra kurs här och då vill jag ju vara fit för fight.

Dessutom planerar de andra att hyra en bil och åka ner till Danmark nästa helg och eftersom att jag är den enda av oss som kan svenska här, så blir det ju väldigt lite tid kvar för mig att vila och mycket mera ringas runt istället. Men vad gör man inte för dem. Frisk eller inte.

Så här glad var jag iallafall innan jag åkte iväg :) Helt ovetande om vad komma skulle ;) Hehe

nu bär det av på maskerad

gissa vad jag skall vara ikväll?

det har någonting med tatueringar, smycken, ögonlapp, pistol, rom och en papegoja att göra (men tyvärr så fattas ändå papegojan den här gången...)

Arrrrrr.

på tal om att inte ha hemlängtan

jag saknar verkligen denhär lilla killen så himla, himla mycke just nu (precis lika mycket som jag har gjort sen första sekunden iväg från han) och även lite mer efter mitt Skype-samtal med han idag :(

hjärtat mitt

äntligen, äntligen helg

så den här fredagskvällen kunde ju inte ha kommit en dag för tidigt heller. Känner mig alldeles slut i både kropp och huvud efter dehär tre tenterna de två senaste dagarna och nu vill jag ju bara vara. Lägga mig ner i min sköna säng och bara stirra i taket i flera timmar.

Eller sen inte.

Imorgon blir det iallafall Carneval/maskerad/födelsedagsparty tillsammans med de andra utbyteseleverna och alla skall därmed klä ut sig till någonting roligt. Får vara precis vad som helst. Bara låta fantasin flöda. Jag har faktiskt inte själv ännu riktigt hunnit bestämma mig för vad det ska bli, men jag tror som tur ändå att jag har en liten aning iallafall. Får bara bege mig ut och leta efter en maskeradbutik imorgon bara jag känner mig lite mer människa igen och så får vi helt enkelt bara se vad det blir av det hela.





En party party-bild från riktigt första veckan i Sverige. Kan inte förstå att det faktiskt redan är den sjätte veckan här. Har ju bara gått så himla fort alltihop.

Himla skönt att åka tåg idag annars, solen lös så fint och härligt att bara sitta och lyssna på musik medan man kollar på vyerna utanför, men jag förstår inte ändå människor som klarar av att åka tåg flera timmar varje dag. Hur orkar man. Var hittar man riktigt den ron och orken? Det är ju verkligen uttröttande som bara den. Så mega huge stor respekt till alla dem som gör det varje dag.

värsta finnedagen

idag har ju annars varit värsta finnedagen

på caféet satt jag och lärde de andra viktiga finska ord som till exempel kippis, mansikka och perkele (är ju ord som alla bör veta även om jag hade lite svårt och komma ihåg hur man stavar till allting, så det blev väl troligtvis ganska många fel där, men det vet ju de som tur ändå ingenting om)

efteråt pratade vi om Finlandsfärjan (Sverigebåten... Viking Line och Silja Line, ni vet) och jag berättade hur roligt jag tycker det är att åka dem och att de definitivt skulle ta båten över för att komma och hälsa på till Helsingfors eller Ekenäs någon dag

i butiken blev jag sedan väldigt sugen på Fazers rågbröd och fick även hem lite tonnikalaa på tub



och som bäst sitter jag ju här och lyssnar på den här sköna låten på repeat, och minns tillbaka till mina mest finskaste minnen

Vet inte riktigt vad som hände där... Om jag inte visste bättre så skulle man ju nästan kunna tro att jag tillochmed hade lite hemlängtan, men så är det nog inte, för det har jag ju absolut inte haft tid att känna. Så kanske jag bara konstaterade att Finland faktiskt är rätt så okej sen ändå. Lite varmare kunde det ju förstås alltid var, men annars riktigt bra.